På mitt sätt

Att leva med ADHD, fakta, erfarenheter och drömmar

Mer om vårt belöningssystem

Adhd är i hög grad ärfligt och forskare över hela världen arbetar intensivt med att förstå vad som ligger bakom den. Det finns flera gener som spelar roll och en del av dem berör vårt belöningssystem.

Det har visat sig att personer med adhd har ett mindre aktivt belöningssystem. Flera av de gener som berörs vid adhd handlar om signalsubstansen dopamin. Det handlar alltså om belöningssystem och dopamin.

Det har visat sig att den som har adhd inte bara har annorlunda mottagare för dopamin, de har också färre dopaminmottagare. Ju färre dopaminmottagare en person med adhd har, desto större koncentrationssvårigheter har hen.

Det är inte bara hjärnans belöningscentrum som påverkas utan även den del av hjärnan som sitter bakom pannan, frontalloben, som bland annat har med vår förmåga att bromsa impulser och behålla koncentrationen att göra.

Vad får detta för följder? Det som andra tycker är intressant tycker en adhd är tråkigt och då börjar den väsnas, störa lektionerna, snurra på stolen eller pilla på något. Det är nödvändigt annars hade hen dött av uttråkning. Den som har ADHD behöver känna sig levande, hela tiden.

Om man läser vad psykiatrikern Anders Hansen skriver, så har han hört otaliga versioner på samma tema från adhd-patienter. Alla har förklarat hur de under hela sitt liv upplevt världen som alldeles för tråkig. De har varit konstant understimulerade och försökt kompensera för det.

Många som har adhd har alltså ett otillräckligt aktiverat belöningssystem och kommer ständigt att försöka starta upp det, mer eller mindre omedvetet.   

Det finns många saker som triggar våra dopaminnivåer och vad som trigger skiljer mellan människor men följande sätter fart på dopaminnivåerna hos de allra flesta:

En av de viktigaste anledningarna till missbruk av något slag hos personer med adhd är förmodligen att de kompenserar för ett otillräckligt aktiverat belöningssystem.

Vilka konsekvenserna blir av ett otillräckligt belöningssystem skiljer sig åt från person till person. Den som kan rikta sin otålighet mot arbete, sport eller konstnärliga projekt kan bli oerhört framgångsrik. Försöker hen istället hantera det med droger eller spel kan det sluta illa.

Så har du adhd försök att rikta din energi mot något konstruktivt. Är du anhörig, försök att förstå varför vi är som vi är och det inte är enbart av ondo. Ni kanske tycker vi är jobbiga och vi kanske bara har tråkigt.

 

9 nov 2018