Bootcamp
Nu har jag kommit så långt i min rehab att jag tror mig om att börja kunna fundera på vad som skulle hjälpa människor som är utbrända och har ADHD att komma tillbaka till ett någorlunda, för oss, vanligt liv.
Med ett vanligt liv menar jag ett liv rikt på händelser och aktiviteter som tillfredsställer våra sinnen.
Inte en enda del av mig tror att man ska sätta oss på några tråkiga Svensson-uppgifter och tro att man kan anpassa oss till att bli som andra människor. Skulle det vara så kan vi lika gärna dö. Inte hämtar man sig om man sitter i fängelse. Det är inget bra rehab. För mig är det viktigt att min omgivning förstår att det är tortyr att vara som en "vanlig" människa. Det är fysiskt och psykiskt smärtsamt, så låt mig slippa det.
Jag tänker att det skulle finnas speciella ADHD-läger som skulle fungera som boot camps. Väckarklockan behöver ringa tidigt, vi ska upp och äta en rejäl frukost och sedan direkt efter det ska träningen sätta igång. Det skulle kunna vara tai chi eller stretchning på morgonen, långa pass så att man blir rejält trött. Det ersätts snabbt av pigghet.
Passet ska avslutas med en stunds vila innan man tar en mindre måltid och sedan startar nästa aktivitet. Fortfarande en ganska lugn sådan, en rask promenad i naturen som avslutas i ett långsammare tempo.
Nu är det dags för lunch. Det ska finnas massor med mat som vi kan trycka i oss och sedan är det gemensam vila. Alla tillsammans i en lokal så att vi inte fuskar och börjar pilla med mobilen.
När vilan är över efter någon timma så börjar träningen. Nu snackar vi styrka och kondition, rejäl fysträning som tröttar ut oss. Kanske en härlig hinderbana eller styrka och kondition. Efter det är det dags för vila och givetvis mat, massor med mat.
Någonstans under sen eftermiddag ska det finnas tid för samtal om vad det innebär att vara hyperaktiv och ha en bristande impulskontroll. Hur kan vi handskas med det? Vilka strategier passar oss?
Nu är det dags för en stunds fri tid. En stund då man kan ringa hem, pilla på mobilen, umgås eller vila.
Kvällen avslutas med ett lugnt yogapass innan ljuset släcks och och tystnad gäller.
Tanken är att när klockan är kväll ska man vara så trött att man bara vill sova och under natten ska man sova en lugn skön sömn. 9-10 timmars sömn per natt behövs säkert om man ska repa sig när man tränar så här.
Alla dagar kan inte vara lika intensiva så helgerna bör innehålla mycket lugna aktiviter, tex. massage.
En del tycker säkert att det här låter horribelt men, jag tror att om man är hyperaktiv så måste vår inneboende aktivitet få ett utlopp för att vi ska kunna vila på ett bra sätt. Det finns ingen vila att hitta i en kropp som bara vill få utlopp för sin energi. Vilan kommer när kroppen är trött och längtar efter att vara stilla.
Jag tror också att vägen till pigghet går genom fysisk aktivitet. Om inte våra kroppar blir stilla kommer inte heller våra sinnen att bli lugna och vår impulskontroll att minska. Är jag så trött att jag inte orkar ge efter för mina impulser att hitta på något, då har jag nått fram till vila.
Det går inte att säga till oss att vi ska gå och lägga oss och vila. Jo, säga det kan man ju alltid men ingen ska på fullaste allvar tro att vi klarar av det. Lite kanske och på vårt eget sätt. Några minuter i taget eller när vi sitter och tittar på något som rör sig så att vi kan vara stilla.
Jag kan räkna och jag förstår att sådana här träningsläger skulle vara kostsamma men de skulle snabbt gå att räkna hem dem om man kunde korta sjukskrivningstiderna.
Någon vecka i månaden, för att uppnå lugn. Olika nivåer beroende på vilken grundkondition vi ha.
Det vore väldigt roligt att få starta upp ett sådant här bootcamp men just det får någon annan göra. I alla fall är inte min tid just nu. Det kanske kommer senare.
Ha det gott alla!
